Det kallas tvivel..

de e en konstig känsla i nånstans.. som ett kliande, svidande skavsår än tomhet som kvarstår, man kan undra vad meningen är.. varför måste de vara så? en obehglig distans en konstig känsla någonstans.. de känns tomt eller hur?


Kommentarer

Skriv en liten hälsning:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0